Jag är väldigt noga med att vi äter bra mat hemma. Som huvudregel. Självfallet blir det hämtmat och annat skräp emellanåt. Men huvudregeln är glasklar för alla inblandade: på vardagar äter vi god mat som gör gott. Någongång på helgen eller annan högtidsdag äter vi goda saker som enbart gör gott för själen. Och när det äts den typen av goda saker gäller framförallt en grundregel: att känna efter hur mycket av detta som verkligen smakar gott och gör gott i själen. Att äta junk för junkets skull går fetbort. Numer är det inte ovanligt att jag hör kommentarer som: ”nä, nu smakar det inte gott med mer choklad”, ”om jag äter mer ferraribilar nu kommer jag att få ont i magen och det vill jag inte” osv.
Vad jag ville säga med det här inlägget var egentligen ingenting om junkfood och intaget av sådan. Utan snarare att det gäller att arbeta in goda vanor och bra mat över tid. Jag har under väldigt lång tid haft bestämda proteinkällor för varje vardag. Och sedan alternerat tillbehören och/eller tillagningen till och av dessa. Det underlättar ur inhandlingssynpunkt och förenklar i vardagen, tycker jag På tisdagar serveras exempelvis alltid lax i olika utförande. Det här har inte alltid varit en favorit hos barnen. Men idag uttalar Isak helt plötsligt: ”mamma, nu har vi ätit lax varje tisdag i över fem år. I många år har jag inte gillat det. Men nu är det bästa middagen på hela veckan. Och det blir extra gott med stuvad spenat till”. #happymum.com
Självfallet käkade vi en semla idag också. Minisemla till förrätt funkade alldeles utmärkt.