Vänner och jobb

20140112-201712.jpg

Lördagskvällen spenderades hos underbara vänner. Vänner som har två bedårande tjejer varav en av dem myser i mitt knä på bilden ovan. En kväll med sådan där supermysig atmosfär med snack om livet, allt&ingenting, tända ljus, god mat: snittar, pulled pork och chokladkaka och massa gos med de där fantastiska småbrudarna. Goda vänner är hälsa.

Dagen idag började med mysig frukost på stan. Men sedan har den mest handlat om jobb. Först en förmiddag med PT-kunder på TFC efterföljt av kunder i hemmagymet. Hade bl.a. ett par timmar med ren teknikträning i basövningar med två unga människor. Bra att utmanas i pedagogiskt perspektiv emellanåt. Och jag tror minsann att förberedelserna i detta hänseende gav resultat. Tillfredsställande! Roligt och givande helgjobb som frigör tid att hämta barnen lite tidigare imorgon för att bl.a. hänga med Lilleman på hans tennisträning.

 

Lördagsliv

20140111-153303.jpg

 

Vilken underbar dag. Njuter av livet. Efter en fredagskväll men kära vänner, vaknade jag med en varm och härlig känsla i kroppen. (Som vanligt bara jag vaken tidigt på helgmornarna.) Åt en rejäl frukost, ”packade” bars och vatten, snörade på mig skorna och stack ut. Ville få minst 25 km i benen. Det blev till slut 30. Första milen var rätt seg – kände av benpasset från igår och löpningen var minst sagt stolpig och orytmisk. Efter dryga milen lossnade det och jag fick lite mer fart under sulorna när jag bytte vinterprat av Lasse Åberg mot Diggilistan :-). Så i sällskap av 2013 års 40 bästa låtar sprang jag 20 km på ett betydligt mer följsamt och rytmiskt vis.

Efter detta lunch (i sällskap av sambon som åt frukost…) och inköp av nya möbler till badrummet. Synd bara att det dröjer flera månader innan allt är på plats. (Av någon anledning ser de befintliga ännu ”värre” ut nu :-)) Hursomhelt har jag i detta nu belägrat soffan med tidningar, böcker, kuddar, dator etc. I bakgrunden Vinterstudion (bästa tvprogrammet) och snart middag med fler kära vänner. Couldnt ask for more.

Trevlig helg! Och kom ihåg: soffliv, mat och annat mys blir så mycket bättre, godare och njutbart efter fysisk aktivitet :-)

De där benen…

20140110-160001.jpg

 

Mina ben alltså. Rätt korta och spinkiga och ser vid ett första påseende inte mycket ut för världen. Men man ska inte döma hunden efter håren (:-)) – de är rätt starka alltså. Starka i den bemärkelsen att de kan mata mil efter mil i löparspåret OCH lyfta tunga vikter i gymet. Lägg därtill att rörligheten är godkänd så får vi ett rätt bra benpar. Men så har de tränats hårt på alla ovan nämnda saker de senaste åren. Tack benen för att ni är starkare än någonsin – trots att jag faktiskt kräver mer av er än någon gång tidigare.

Idag fick de alltså bekänna färg bland stänger och annat i gymet. Fyra set rätt tunga knäböj med bra djup inledde. Tre set tunga bensaxar avslutade. Blev ett bra pass – trots att såväl motivation som energi sviktade innan. Ibland (ganska ofta) kan just de passen när det känns som att orken är helt bortblåst när det beger sig, bli de allra bästa. Jag brukar tänka att jag iaf ska ge träningen 5-10 minuter – istället för att ställa in. Känns det fortfarande lika illa efter denna inledning – ja, då kan jag packa ihop och gå hem (har hittills aldrig hänt).

Vår ”hall”

20140109-164739.jpg

Då jag har många kunder som inte bor i Billdal (och därför inte är knutna till TFC) – har jag efterhand köpt in en del redskap – vilka behövs även i min PT-hemmahosverksamhet. Efter senaste inköpet (bänk och skivstång) vet jag inte om vår hall längre primärt kan klassificeras som just detta :-)  Hursomhelst är det dags att börja plocka ihop grejerna för snart kommer resten av familjen och de är inte lika exalterade som jag över mina senaste förvärv :-)

Lite löpning har jag fått till även idag. 15 km varav 7 km uppför, 7 km nerför och så en på platten. Gillar verkligen att springa långbacke. Passar mig som handen i handsken. Slita länge i ett tempo som är högt men inte för högt.

Nu blir det middag och sedan iväg på kvällsjobb, närmare bestämt PT-hemmahos. K: ikväll tar jag med mig skivstången! Ladda! :-)

 

All about training

Idag har jag fyllt dagen med träning i olika former. Egen träning och andras träning. Så roligt att återse alla klienter som är mer än laddade för att göra av med all den energi som samlats under helgerna. Ny energi, nya mål, nytt fokus. Älskart.20140108-195023.jpg

Har för egen del tränat två pass. Kändes bra efter två mycket vilosamma vilodagar. Pass 1 utgjordes av löpning, 15 km med fartleksinslag. Gav mig ut på morgonkvisten – väderleken var inte särskilt inbjudande och latmasken – som ju fått dominera de senaste dagarna – bjöd på motstånd men jag tog bestämt på mig regnavvisande löparjackan med tillhörande luva, pluggade in lurarna och gick ut i regnet. (Regnet som efter en stunds löpning inte märktes alls.) Fartleksinslaget utgjordes av spontana löpningar mellan vägskyltar. Några lite längre och några lite kortare – precis som en fartlek ska vara :-).

Bilden ovan är från pass nummer två som blev ett överkroppspass med Johan. Körde bl.a. viktade chins (dvs. chins med vikt som hängs på i ett bälte för att öka belastningen). Känns väldigt hardcore men det är coolt att orka dra upp sin egen kroppsvikt PLUS extra vikt. Flera gånger :-) Stark i rygg – som vanligt. Körde sedan bänkpress och där lyfter/pressar jag inte lika tungt. Mindre stark i bröst – som vanligt. Ett mål jag har med styrketräningen är att  – i bänkpressen – klara en repetion av kroppsvikten innan året är slut.

 

Tortillapizza

Ont om tid, huset fullt av hungriga barn, en sambo på hemgång och en vrålhungrig Marie. Vill ha något som går snabbt, smakar gott men samtidigt med ett vettigt näringsinnehåll. Kollar runt i skåpen och öppnar en påse tortillabröd, blandar ihop en tomatsås (på passerade tomater, tomatpure, svartpeppar, salt och blandade örtkryddor) och breder ut den på bröden. Sedan får varje unge bestämma vad de vill ha på. Skinka, tomat, paprika och parmesan var tydligen populärt. På min och sambons blev det salami, tomat, paprika, soltorkade tomater, fetaost, rödlök, spenat, pesto och parmesan. Pizzasallad och morotsstavar till det. Supergott. Och populärt i alla läger.

20140107-204318.jpg

20140107-204329.jpg

 

 

Vardagen tar åter plats

Idag har helglunket tagit slut. Hemresor har gjorts, väskor har packats upp, tvättberget avverkats, pt- kunder bokats in och barnen har fått förhållningsorder om såväl läggdags på kvällen som uppstigningstider på morgonen. Vardag igen och det känns faktiskt bra efter en välbehövlig och väl utnyttjad paus under ett par veckor. (Min arbetsvecka startar dock på allvar först på onsdag eftersom det är då barnen börjar skolan.)

Känner att jag har gjort så gott jag har kunnat för att njuta av varje dag. Har spenderat massor av tid med familjen: spelat spel, pusslat, läst, sprungit, bakat, tittat på film, lagat mat etc., tränat mycket (men inte för mycket så att jag känt mig sliten eller att den tagit för mycket tid i anspråk), ätit massor av god mat, läst böcker, träffat vänner och familj.

Fulltankad med ny energi välkomnar jag den här terminen; känner på mig att den kommer att innehålla mycket jobb, mycket träning och mycket mysig vardag med familj och vänner :-)

20140104-203043.jpg

Löpning i 4 h

20140105-170128.jpg

 

Planen var att starta 9.00; gå i mål 13.00; ta paus vid 10.00, 11.00 och 12.00 för att fylla på med energi, gå på toa, plåstra om blåsor och byta podavsnitt. Målet var att tillryggalägga minst 35 km.

Och tamejtusan – idag gick allt enligt plan. Blev till och med en dryg kilometer över måldistansen. Lägg därtill ett smärtfritt knä och sol på himlen :-) Okej – jag är i skrivande stund lite endorfinhög, mätt och med benen i högläge. MEN det var ett bra pass :-) Ungefär såhär:

Första timmen: tar ett varv på milbanan som löper i skogarna utanför barndomshemmet. Har sällskap av sambon. Som vanligt är ben, hjärta och lungor trögstartade. Första halvtimmen är därför seg och jag undrar hur i hela fridens namn detta ska gå. Börjar dock få feeling efter den där halvtimmen och benen ”går” utan att jag behöver anstränga mig särskilt mycket. Pulsen är lägre än normalt vid motsvarande ansträngning och allt känns bra. Lämnar av sambon ”hemma”, får kaffe och skinkmacka av pappa, pysslar lite med blåsorna, byter podavsnitt och ger mig av igen.

Andra timmen: springer ”ner” till stan och tar vägen (med lite kringelikrok) mot Skövde. Den här timmen springer jag bara igenom. Vet att barnen, mamma och sambon kommer att langa energi och jag ser fram emot att de ska komma körande med salta pinnar, rawbite och varm choklad. Och när de kör upp vid min sida får jag massa hejarop och stöd. Stannar och intar energi samt småpratar med familjen. Sedan drar de vidare mot Skövde för besök på lekland medan jag byter podavsnitt och springer tillbaka in mot Tidaholm igen.

Tredje timmen: så fort jag får möjlighet viker jag av in på mindre vägar och springer in i ett skogsparti som bjuder på stig och grus om vartannat. Känner mig fortsatt stark under första 30 minutrarna men därefter börjar det för första gången bli riktigt segt. Får ont i magen och tempot blir allt lägre. Till slut är det i alla fall dags för paus och jag tar ytterligare en rawbite och går under tiden ett parhundra meter. Något starkare tar jag upp löpningen igen och styr kosan ”hemåt”.

Fjärde timmen: känns mentalt lättare att hemjoggen nu är påbörjad. Tempot är högre igen och de inledande 40 minutrarna är riktigt behagliga (i jämförelse med avslutet på föregående timme). Men sedan är det dags att ta sig an stigningen upp på det ”berg” där barndomshemmet är beläget. Den är jobbig i vanliga fall men efter 3 h 40 minuters löpning är den RIKTIGT jobbig och hela kroppen protesterar. Det gör ont. På något sätt tar jag mig i alla fall upp (med hjälp av ”en fot framför den andratänk” – blundar till och med för att slippa se hur långt det är kvar till krönet). Tar en liten runda i skogen för ”spendera minuter” och defilerar sedan ”hem” sista lilla biten, som till råga på allt sluttar lätt utför. Sträcker händerna i skyn och njuter av den våg av endorfiner som sköljer genom kroppen. Där och då är hela livet bara så underbart. (Hinner till och med duscha och käka en ljuvlig burgare innan hela barnaskaran år åter från leklandet :-))

Uppladdningsdag

Uppladdning pågår. Uppladdning som bestått av sovmorgon, långfrukost, stretching, hamburgare, äventyrsbad, bastu, bubbelbad, kebab och choklad. Perfekt inför morgondagens utmaning som utgörs av löpning i fyra timmar. Planen är att ge mig av kl. 09.00 och vara åter 13.00. I planen ingår att ta paus varje timma för energipåfyllning, toabesök, omplåstring av blåsor (har ett par envisa rackare) etc. Första timmen får jag sällskap av sambon som sedan tar mamma och barnen med till lekland i Skövde. Och på vägen dit får de langa energi till mig i samband med stoppet efter andra timmen. Därefter är jag on my own. Den här planen kommer jag dock bara att fullfölja om kroppen (framförallt vänster knä) känns ok och vädret inte är alltför uselt (måste ju trots allt vara lite mysigt också). Kan ju alltid göra en energiurladdning på leklandet i värsta fall :-)

Återkommer med hur det hela slutade imorgon :-)

20140104-202918.jpg

 

Familjespring

20140103-135716.jpg

Mina tjejer – från en springtur i Göteborg.

Började dagen med pannlampa, egentid och mysjogg. Alltför skraj och mörkrädd för att bröta ut på skogstigar helt allena; den lilla transportjoggen genom skogen ner mot stan räckte gott för att hinna fabulera om såväl älgar som annat ”farligt” som lurade där i skogsbrynet. Väl i gatlyktornas trygga sken blev det en runda kring stan och sedan samma väg hem igen. Nu i dunkelt morgonsken och mycket mindre farliga ting längs vägen.

Hemma blev det långfrukost och ombyte till torra löpkläder. Sedan iväg med hela familjen för att ta oss an 2,5 km slingan. Så roligt att vara ute och springa allihop. Inte ett gnäll längs vägen och vi kunde hålla ihop ”gruppen” samt småsnacka hela vägen. Och minsann – lugna, glada och nöjda barn som konstaterade att det ju faktiskt kan vara kul, skönt och mysigt att springa längre och långsammare. Vanligtvis springer de ju kostare distanser i maxfart (iaf grabbarna…).

Vilket roligt sätt att umgås med barnen. Älskar känslan av att förmedla rörelseglädje by doing. Att göra motion och rörelse till ett naturligt och lustfyllt inslag i livet. Och som bekant – barnen gör som vi gör, inte som vi säger…